Aktörer på forexmarknaden

Banker lägger kontinuerligt köp- och säljorder för valutor och det är primärt detta som ser till att hålla valutamarknaden igång och säkerställa likviditeten. När storbanker handlar med valutor rör det sig ofta om miljarder enheter i varje enskild transaktion.

Det är huvudsakligen denna handel mellan storbanker som avgör priserna på valutamarknaden, men även andra aktörer är av vikt, inklusive mindre banker, hedgefonder, valutamäklare och andra handlare. Även stora företag vars huvudsyssla inte är valutahandel är en viktig del av valutamarknaden. På senare år har också pensionsfonder, försäkringsbolag och viss andra fonder blivit allt viktigare aktörer på forexmarknaden.

Centralbanker påverkar nu för tiden valutahandeln främst genom att ändra på de nationella låneräntorna. När en centralbank höjer låneräntan brukar det leda till att landets valuta ökar i värde.

Interbankmarknaden – den översta nivån för valutahandeln

På marknaden för valutahandel avgörs till tillgång till marknaden av storleken på din ”line”, det vill säga hur mycket pengar du handlar med. Marknaden består av flera nivåer, där den översta nivån utgörs av den handel som sker mellan storbankerna. I viss fall handlar bankerna direkt med varandra, i andra fall använder de sig av elektroniska mäklarplattformar. De två största handelsplattformarna på den här nivån är Electronic Broking Services (EBS) och Thomson Reuters Eikon. Över tusen storbanker är kopplade till en eller båda av dessa plattformar.

Interbankmarknaden står för nästan 40% av all valutahandel. Som nämnts ovan är det vanlforex vaultorigt att varje enskild transaktion omfattar flera miljarder enheter. Inom interbankmarknaden är skillnaden (the spread) mellan säljarens begärda pris (ask price) och köparens erbjudande (bid price) ofta extremt liten jämfört med hur det ser ut på de nedanstående nivåerna på valutamarknaden. Detta hänger ihop med de enormt stora transaktionerna. När en aktör kan garantera att en affär kommer att omfatta en mycket stor mängd valuta kan denne kräva en mindre skillnad mellan säljarens begärda pris och köparens erbjudande.

De tre huvuddelarna av interbankmarknaden är sportmarknaden, forwardmarknaden och SWIFT (Society for World-Wide Interbank Financial Telecommunications).

Interbankmarknaden är decentraliserad till sin natur, även om de två största plattformarna givetvis fungerar som viktiga nav i den.

De tio största valutahandlarna

Denna lista är från maj 2014.

Namn Land Marknadsandel
Citi USA 16,04%
Deutsche Bank Tyskland 15,67%
Barclays Investment Bank Storbritannien 10,91%
UBS AG Schweiz 10,88%
HSBC Storbritannien 7,12%
JP Morgan USA 5,55%
Bank of American Merrill Lynch USA 4,38%
Royal Bank of Scotland Storbritannien 3,25%
BNP Paribas Frankrike 3,10%
Goldman Sachs USA 2,53%

Andra exempel på aktörer

Nationella centralbanker

fx forwardNationella centralbanker (även kända som riksbanker) försöker vanligen, med varierande framgång, kontrollera och påverka sådant som inflation och valutavärde. De är ansvariga för att genomföra penningpolitiken i landet. Generellt sett brukar en centralbank ha som övergripande uppgift att upprätthålla landets finansiella stabilitet och förvalta landets guldreserv och valutareserv.

Exakt vilka uppgifter som åligger den nationella centralbanken varierar från land till land, vilket också påverkar hur och till vilken grad centralbanken ”lägger sig i” valutahandeln. Centralbanken kan till exempel försöka styra inflationen genom att fastställa referensräntor. Den kan också använda sin valutareserv för att stabilisera den inhemska valutan eller få den att röra sig i önskvärd riktning. Där är inte alltid så att ett land vill ha så stark valuta som möjligt – tvärt om finns det många anledningar för ett land att försöka sänka värdet på den egna valutan, till exempel för att gynna exportindustrin.

Om ett land har en fast växelkurs gentemot en annan valuta kommer centralbanken att kontinuerligt försöka hålla fast valutan vid den fastslagna växelkursen.

Hedgefonder

Hegdefonder kan ägna sig åt valutaspekulation, och har sedan mitten av 1990-talet blivit kända för sitt aggressiva spekulerande i valutor. Stora hedgefonder som kontrollerar summor som motsvarar många miljarder USD kan vara så kraftfulla att det till och med kan vara svårt för centralbanker att med framgång gå emot dem, särskilt när hedgefonderna också har bra möjligheter att låna upp pengar för ytterligare spekulation.

Fondförvaltare

Fondförvaltare kan använda sig av valutahandel för att försöka öka värdet på de fonder de förvaltar åt sina klienter. Det är till exempel vanligt att pensionsfonder sköts om av professionella fondförvaltarföretag som handlar med både värdepapper och valutor.

Fondförvaltare kan också behöva handla med valutor för att få rätt valuta för att kunna köpa värdepapper. Då handlar det alltså inte om renodlad valutaspekulation, utom om att få tag på rätt valuta för att kunna köpa något.

Företag som behöver valuta för att genomföra betalningar

En del av valutamarknaden utgörs företag som inte är inriktade primärt på valutahandel men som behöver köpa och sälja valuta för att kunna betala för varor och tjänster. I en allt mer globaliserad värd ökar mängden företag som har sitt huvudkontor i land 1, anställda att betala i land 2 och 3, och importerar varor från land 4, 5 och 6.

Jämfört med banker och professionella valutahandlare utgör dessa företags handel inte någon stor andel av valutamarknaden, och på kort sikt brukar deras köp inte ha stor påverkan på valutakurserna. Det är dock många som håller ögonen på vad som sker i detta segment av valutahandeln, för på längre sikt brukar detta flöde av valutor kunna ge viktiga indikationer om vad som kommer att ske framöver.

Valutahandel via mäklare och banker

På senare år har småskalig valutahandel som sker med mäklare eller banker som mellanhand eller ”market maker” blivit en allt större del av den globala valutahandeln, även om den fortfarande är en mycket liten del jämfört med till exempel handeln direkt mellan storbankerna. Det är bland annat framväxten av internet som har sporrat utvecklingen, eftersom det har sänkt transaktionskostnaderna för småskalig valutahandel.

Banc De Swiss är en av de allra mest populära mäklarna.

Banc De Swiss är en av de allra mest populära mäklarna.

Det är huvudsakligen två sorters företag som erbjuder småskalig valutahandel:

  • MäklareMäklaren fungerar som mellanhand för klienten och gör att denne kan nå ut till valutamarknaden för att genomföra sina transaktioner. Mäklare tjänar vanligen pengar genom att ta ut kommission eller genom att lägga på en viss procent på marknadspriset.
  • Dealers / Market makersDenna typ av företag handlar direkt med klienten, genom att erbjuda att köpa och sälja valutor till priser som företaget själv sätter. Klienten handlar alltså aldrig med någon tredje part.

Valutahandelsföretag som inte är banker

Det finns företag som erbjuder valutahandel och internationella betalningar utan att vara banker. De används inte primärt för valutaspekulation. För så gott som varje transaktion kommer pengarna faktiskt att hämtas ut i kontanter eller föras över till ett bankkonto. Företagen marknadsför sig ofta genom att erbjuda en bättre växelkurs och/eller lägre avgifter än vad konsumenter kan få hos sin vanliga bank. På engelska brukar företag i denna kategori kallas för foreign exchange companies, foreign exchange brokers eller forex brokers. Vad som skiljer denna kategori från nedanstående är framförallt att det vanligen rör sig om förhållandevis stora belopp som växlas.

Money transfer / Remittance company

Denna typ av företag inriktar sig på att tillåta även små överföringar av valuta mellan olika länder. De tjänar inte många kronor på varje transaktion, men kan ändå göra en stor vinst per år eftersom de genomför en så enorm mängd transaktioner.

En viktig målgrupp för den här typen av valutahandlare är personer som arbetar i ett land och vill skicka pengar till familj eller vänner i ett annat land. Det är till exempel mycket vanligt att personer födda i Indien, Kina, Mexiko eller Filippinerna arbetar i ett annat land än ursprungslandet och skickar pengar tillbaka till familjen i ursprungslandet via ett remittance company.

Två exempel på företag som hör till den här kategorin är Western Union och UAE Exchange.

Bureaux de change / Växlingskontor

Växlingskontor gör det möjligt att växla förhållandevis små belopp av en valuta mot en annan. De ligger ofta på platser där många turister och andra utländska besökare strömmar förbi, såsom flygplatser och längs viktiga turiststråk. Växlingen sker vanligen genom att fysiska sedlar i en valuta byts mot fysiska sedlar i en annan valuta, men det finns även växlingskontor där man kan använda sig av sitt bank- eller kreditkort för att få ut fysiska sedlar i den önskade valutan.

Vissa växlingskontor accepterar handel med mynt, men tar vanligen ut en högre avgifter (eller erbjuder sämre kurs) än för handeln med sedlar.

Ovan nämnda remittance-företag kan ibland även fungera som växlingskontor.